Svenska idiom

Idiom är uttryck eller talesätt som inte går att översätta bokstavligt till andra språk, för då blir resultatet nonsens. De flesta idiom använder vi utan tanke på vad vi egentligen säger, eftersom betydelsen överskuggar orden. Här några roliga exempel och deras förklarande ursprung.

saken är biff säger vi när något är klart och blev som önskat. Det är ett vardagligt men onekligen ganska konstigt uttryck. Hur har det uppstått? Jo, det härrör från den militära förkortningen bif, som skrevs på alla ansökningar som bifölls. När uttrycket hade etablerat sig var inte folkhumorn sen att uppfinna synonymen saken är Oskar med hänsyftning på biffrätten filé Oscar.

döden i grytan använder om vi om alternativ som får katastrofala konsekvenser. Uttrycket härrör från Gamla Testamentet där det används om en soppa kokad på en okänd växt, förmodligen kolokvint (bilden ovan) som förr användes som kräk- och laxermedel. Det var alltså ett sakligt motiverat uttryck, vilket inte hindrar att den som söker det i en modern Bibel (översättningen år 2000) letar förgäves. För nu står det ”gift i grytan”, en betydligt blekare formulering.

ta sig en bläcka betyder ju att man super till. Uttrycket skvallrar om en äldre tid när brännvin mättes upp och serverades i bleckmått. En blecka var ett dialektalt ord för rymdmåttet jungfru, som motsvarar en knapp deciliter. Uttrycket har alltså inget med ”black out” att göra rent språkligt, även om resultatet blir detsamma.

ha häcken full (mycket att göra) är ett uttryck som ofta uppfattas som lite vulgärt, men det finns det ingen anledning till. För ordet häck syftar inte alls på den mänskliga bakdelen, utan används här i den vedertagna betydelsen ’häckvagn, skrinda’. Och själva uttrycket har sedan gammalt använts om den som har händerna fulla.

den springande punkten (det avgörande) är ett roligt exempel på en folketymologi, dvs en felaktig översättning med hjälp av ord som låter likadant på svenska som på det främmande språket. Uttrycket i original kommer från Aristoteles som beskrev det första livstecknet hos ett embryo, hjärtat som spritter till i ett fågelägg, som en ”hoppande punkt”. Det blev på tyska der springende Punkt (springen betyder ’hoppa’) och en ljudlik men tokig översättning på svenska.