Vad är egentligen en saklig diskussion?
Att ge skäl för eller emot en åsikt, den s k tesen, det är vad vi gör när vi argumenterar. Helst ska tesen bli en logisk följd av argumenten, men oftast får vi nöja oss med att dessa bara förstärker eller försvagar tesen. Oavsett vilket måste argumentationen vara saklig. Det vet alla. Sen är frågan hur många som också vet vad saklighetskravet betyder konkret. En saklig arumentation måste nämligen uppfylla följande fem villkor. Om den inte gör det, är den osaklig.
1) Argumenten måste vara sanna · Om diskussionen innehåller ett eller flera falska påståenden, så är argumentationen osaklig. Visserligen följer tesen logiskt av argumentet, men om det inte gäller, så gäller inte heller tesen. Exempel: Kvinnor är olämpliga på beslutsfattande positioner (tes). Det framgår av entydiga sociologiska undersökningar från USA (argument, falskt påstående).
2) Argumentationen får inte vara vilseledande · Nu räcker det inte med att ens argument är sanna, man måste också ta med alla kända fakta som har med tesen att göra. Om man inte gör det, kan argumentationen bli vilseledande och därmed osaklig. Det här felet kallas tendentiöst faktaurval och är ett otäckt effektivt debattknep, eftersom man kan luras utan att behöva ljuga (för mera info se inlägget ”Konsten att luras utan att ljuga”).
3) Inga logiska felslut · Om argumentationen vilar på sanna, kända fakta kan den ändå vara osaklig genom att bryta mot logikens lagar. Post hoc, ergo propter hoc (= efter detta, alltså på grund av detta) är ett mycket vanligt logiskt argumentationsfel. Det innebär att man tror att en händelse A är orsak till en händelse B, bara därför att A inträffar före B i tiden. Alla vidskepelser, som katter på vägen och stjärnbilder på himlen, vilar stadigt på det här felslutet.
4) Argumenten måste vara relevanta · Det fjärde kravet betyder att argumenten måste ha med tesen att göra. Relevansen kan prövas med hjälp av en om-så-sats: man stoppar in argumentet i om-satsen och tesen i så-satsen och ser då mycket lättare om det finns något samband. Exempel: Om det ligger krossat glas på gården (argument), så bör vi ha skor på fötterna (tes). Relevansfelen är synnerligen vanliga och – som debattknep – synnerligen effektiva.
5) Argumentationen får inte gå i cirkel · Argumenten måste vara skilda från tesen, dvs tesen får inte själv dyka upp bland argumenten. Då uppstår ett osakligt cirkelresonemang enligt mönstret: påstående p gäller, alltså gäller p. Att resonera på det sättet är givetvis korrekt, men om det är p man vill argumentera för, så duger inte p själv som argument. Exempel: Att ge varje människa yttrandefrihet är bra för samhället, eftersom det ligger i samhällets intresse att alla människor kan uttrycka sig fritt.
/Peter Lindqvist