Ordkunskap: språkets kreativa hörfel
En del ord har blivit till genom kreativa hörfel, dvs ett nytt främmande ord har översatts till svenska med hjälp av ljudlika ord som redan finns i vårt språk. Resultatet, som kallas folketymologi, är ett (skenbart) begripligare uttryck. Här kommer några exempel.
ont krut förgås inte lätt säger ett känt ordspråk, men vad är egentligen ”ont krut”? Svar: en folketymologisk tolkning av tyskans Unkraut som betyder ’ogräs’.
tomtebolycka önskar man nygifta som flyttar in i ett eget hem. Ordet förknippas av många med en snäll och vänlig tomtefamilj, men den har ingenting med saken att skaffa. Det är nämligen en missuppfattning av ett gammalt uttryck, där man skålade för de nygiftas lycka på tomt och i bo.
slagruta, dvs pinnen som i rutgängarens händer lär reagera på vatten och malm i jorden, är ett märkligt ord. Var finns rutan? Jo, i den tyska förlagan Schlagrute där Rute betyder ’kvist, spö’. Annars är det vanliga tyska ordet Wünschelrute (önskekvist), vilket sannolikt ligger betydligt närmare verkligheten.
följetong kommer av franskans feuilleton, som betyder ’litet blad’ men som tidigt också kom att användas om en tidningsbilaga, där man bland annat publicerade romaner som just följetong. När ordet lånades in i svenskan låg det nära till hands att förknippa det – både ljudmässigt och betydelsemässigt – med verbet följa.
snälltåg finns, men inte ”styggtåg” – varför? kan det lilla barnet fråga, inte utan en viss logik. När barnet blir större kan man berätta att snälltåg är en tokig översättning av tyskans Schnellzug, där alltså schnell betyder ’snabb’.
petimäter kommer av franskans petits-maître som kan översättas med ’snobb, sprätt’. Varifrån härrör då den svenska betydelsen ’petnoga person’? Jo, helt simpelt från ljudlikheten med vårt inhemska ord peta.
syndaflod är ett ödesmättat ord som berättar om den stora översvämning som Gamla Testamentets Gud sände till straff för människornas synder. Från början fanns dock ingen syndaflod, bara en sinflut, där sin- betyder ’ihållande’. Det blev med en skuldmedveten tysk förvrängning Sündflut – som lånades in i svenskan. (Bilden ovan visar Gustave Dorés illustration av syndafloden, Bibelutgåvan 1865.)
/Peter Lindqvist