Faran med plattityder
När Annie Lööf var näringsminister fick hon en fråga på SVT2 om inte ett visst förslag från Centern skulle kunna leda till ökad ekonomisk brottslighet, varvid hon svarade lika lugnande som klargörande: ”I Sverige är det förbjudet att vara kriminell.”
Uttalandet är inte bara en blivande klassiker utan kommer sannolikt också att användas i den framtida kurslitteraturen som ett ypperligt exempel på en plattityd, dvs ett trivialt och intetsägande påstående som ingen bestrider.
Hur komiskt det än är med den här typen av citat har saken också en allvarlig sida. Välljudande men meningslösa fraser är nämligen osakliga. De bär inte på någon information som ger dem rangen av argument och får alltså inte förväxlas med påståenden värda att begrunda. Argumentationsteoretiskt hör meningslösa fraser hemma bland de irrelevanta argumenten.
Plattityder är vanliga inom den politiska retoriken och kommer väl till hands när en politiker vill säga något vinnande utan att kringskära sin framtida valfrihet. Ex 1: Sjukvården måste ges tillräckliga resurser. Ex 2: Vi tror på allas rätt till skälig ersättning för sitt arbete. I båda meningarna förekommer ett par ord som förvandlar inläggen till självklarheter: tillräcklig och skälig.
Det ligger nämligen i dessa ords betydelse att det som de beskriver ska bejakas eller erkännas, och erkännandet har alltså inget att göra med hur detta något är beskaffat, utan följer av ordens betydelse. Det finns ett flertal ord med den här inbyggda självbekräftande funktionen, t ex rimlig, befogad, motiverad och deras motsatser.
Vissa plattityder går ett steg längre i självbekräftelse. De är s k tautologier (logiska sanningar), vilket innebär att de är sanna i kraft av språkets eller logikens regler, dvs oberoende av hur verkligheten ser ut. Ex: Alla ungkarlar är ogifta. För att avgöra om det här är ett sant eller falskt påstående behöver vi inte studera verkligheten, utan sanningen kontrolleras i en ordbok. Jämför Lööfs uttalande ovan att alla kriminella handlingar är förbjudna.
Det viktiga här är två saker: dels att känna igen tautologier, och dels att komma ihåg att de inte beskriver verkligheten. Man kan säga att de illustrerar logiska lagar eller språkliga definitioner, men de påstår alltså ingenting om verkligheten som vi måste förhålla oss till. Eller annorlunda uttryckt: Den som argumenterar med hjälp av plattityder ska inte tas på allvar!
Nära släkt med plattityden är truismen. Den är ingen logisk eller språklig sanning utan beskriver verkligheten, men det som sägs är så självklart att ingen normal människa har några invändningar. Truismer används som utfyllnad i allt slags frasmakeri. Ex: Många behöver vård i Sverige. Vårt land kan inte undgå att påverkas av internationella förhållanden.