Ödets ironi

Posted by on Sep 2, 2013 in Kultur / Historia, Vetenskap | No Comments

Det finns många kryddor i tillvaron: salt, peppar, timjan – och ironi. Med det senare menas, som bekant, att man säger motsatsen till vad man egentligen avser (se Ordglädjor #21). Ordet ironi kan också användas i en vidare betydelse om saker som oväntat får en omvänd innebörd eller effekt. Här några klassiska exempel.

Big Bang
Engelsmannen Fred Hoyle var en av förgrundsfigurerna i modern astrofysik. Han belönades med både Crafoord-priset och en adlig titel för sina vetenskapliga insatser. Däremot trodde han aldrig på sina kollegers idé om ett expanderande universum, utan avfärdade teorin i ett radioprogram med det nedsättande namnet ”Big bang” – det namn som i dag används allmänt för den s k standardmodellen.

Impressionister
År 1874 hade en grupp unga franska konstnärer en gemensam utställning i Paris. Många av tavlorna var målade på ett nytt spontant sätt som inte liknade det akademiska måleriet. Kritiken blev därefter. Särskilt retade man sig på en tavla av en viss Claude Monet betitlad Impression, soluppgång. Den sågs närmast som en förolämpning mot publiken. Gruppen saknade ett gemensamt namn, men i en mycket satirisk recension myntade kritikern Louis Leroy det löjeväckande namnet ”impressionister”.

Eldsländare
De indianska urinvånarna i Eldslandet vid Sydamerikas spets gick nakna året runt, trots att medeltemperaturen där är nära noll grader. När Charles Darwin besökte platsen och såg en naken eldsländare utgick han från att mannen frös och gav honom ett tygstycke att värma sig med. Den tacksamme indianen rev genast tyget i remsor som han och hans kamrater knöt kring armar och ben – som dekorativa prydnader.

Leave a Reply